buy Amoxicillin online buy Fluoxetine buy Zyban online buy Cozaar without prescription buy ventolin online buy Sildenafil no prescription buy Pepcid no prescription Kamagra no prescription Canadian Healthcare buy Aciphex online Strattera buy zoloft without prescription

Call for Abstracts: Gender, Gardens and Garden History

Gender, Gardens and Garden History

Garden History FORUM celebrates 20 years, October 8–9 2015
(in Swedish below)

FORUM för trädgårdshistorisk forskning /Garden History FORUM invites abstracts for inclusion in a 2-day conference on gender, gardens and garden history at the Swedish Centre for Architecture and Design (Arkitektur- och Designcentrum) in Stockholm, 8–9 October 2015.
 
Confirmed speakers are Associate Professor Thaïsa Way, Washington University, Seattle, Dipl. Ing. Ulrike Krippner and Dr Iris Meder, Vienna.

Call for abstracts – deadline April 15 2015.
 
In the Danish plant pathologist Anna Weber’s book Kvinden som gartner og havebruger (The woman as gardener and garden user, 1933) the reader gets to know how women trained in the broader field of gardening and landscape architecture thought upon their possibilities to become established within the field, but also how men who employed or trained women thought about the situation. Was it possible for women to run nurseries or to become landscape architects? What happened when women were employed at a workplace dominated by men? The book gives evidence of women’s pleasures in working within the field, demands for physical strength and thoughts about professional relations between men and women. By then women’s presence in the garden, at the nursery, the drawing table or at the professional schools had been discussed for decades in journals and newspapers. Sometimes established women like Ester Claesson and Ellen Nordenstreng wrote about their professional careers. From time to time anonymous writers argued that women were well suited to design private gardens as these were so closely related to the home. Yet, at other times the discussion evolved around women’s capacities for carrying out heavy and male coded tasks, or in which dress this should be done. As late as in the 1980s, female landscape architects expressed difficulties in combining work with the responsibility for home and children, or that they had to work harder than their male colleagues to draw attention to their commissions.

Lately, new research has presented women as landscape architects, teachers and writers, etc. But although women have designed everything from small gardens to large public parks and landscapes, have been in charge of flower shops and nurseries, etc., there are yet many gaps to be filled about women’s positions in professional fields dominated by men, not to mention city planning and landscape planning in a gender perspective. Research is pursued in many different fields and it is difficult to be up to date. To celebrate Forum 20 years we would like to summarize the research position today and to bring up some possible future research questions.

We welcome contributions with gender perspectives on women’s and men’s different roles and work within the field of gardens and gardening, aspects on parks, city planning, urban history etc., as well as new interpretations of established narratives. How have women, men (and children) used, designed and run gardens for social life, meetings, play, and work? What possibilities and limitations have existed? How can gardens and the use of gardens be analysed from conceptions about gender, hierarchies, power, or class perspectives, and how have these conditions been visualized in media, literature, and popular culture?

Please send abstracts in English on not more than 250 words together with a short CV to catharina.nolin@arthistory.su.se before April 15 2015.


Genusperspektiv på trädgårdar och trädgårdshistoria

Forums för trädgårdshistorisk forskning 20-årsjubileum 8–9 oktober 2015

Forum för trädgårdshistorisk forskning inbjuder härmed till call for abstracts till ett tvådagarsseminarium om genusperspektiv på trädgårdar och trädgårdshistoria vid Arkitektur- och designcentrum i Stockholm 8–9 oktober 2015.
 
Inbjudna talare är Associate Professor Thaïsa Way, Washington University, Seattle, Dipl. Ing. Ulrike Krippner och Dr Iris Meder, Wien.

Call for abstracts – deadline 15 april 2015.

I den danska växtpatologen Anna Webers bok Kvinden som gartner og havebruger (1933) får läsaren ta del av hur kvinnor utbildade inom trädgårdsområdet såg på sina egna möjligheter och uppdrag, men också vad män som anställde eller utbildade kvinnor ansåg. Kunde en kvinna driva en handelsträdgård eller vara trädgårdsarkitekt? Vad hände med en manligt präglad arbetsplats när kvinnor började arbeta där? Boken vittnar om kvinnors glädje över att arbeta inom fältet, om krav på fysisk styrka liksom tankar kring relationen mellan män och kvinnor på arbetsplatsen. Då hade en intensiv diskussion om kvinnors vara eller inte vara i trädgårdslandet, i handelsträdgården, vid ritbordet och i utbildningen förts i decennier i tidskrifter och dagspress. Ibland var det etablerade kvinnor som Ester Claesson och Ellen Nordenstreng som skrev om sin yrkesutövning. Andra gånger var det anonyma författare som menade att kvinnor var överlägsna i att utforma privata trädgårdar, då detta var intimt förknippat med hemmet. Mycket kretsade kring kvinnors förmåga att uträtta ett tungt och manligt kodat arbete, och i vilken klädedräkt det i så fall skulle göras. Ännu på 1980-talet vittnade kvinnliga landskapsarkitekter om hur svårt det kunde vara att förena yrkesrollen med ansvar för hem och familj, eller att det krävdes mer av dem än av manliga kollegor för att få uppmärksamhet för sina uppdrag.

Men vad vet vi idag? På senare tid har ny forskning presenterat kvinnor som bl a landskapsarkitekter, utbildningsansvariga och författare. Men trots att kvinnor utformat allt från små trädgårdar till stora offentliga parker och landskap, drivit blomsterbutiker och handelsträdgårdar osv, finns det ännu stora luckor om kvinnors positioner i ett mansdominerat fält, liksom om stadsplaneringens och parkgestaltningens betydelse i ett genusperspektiv. Forskningen är spridd inom många ämnen och det är svårt att hålla sig uppdaterad. Som en del i Forums för trädgårdshistorisk forskning 20-årsjubileum vill vi försöka sammanfatta var forskningen befinner sig och hur vi kan gå vidare.

Vi välkomnar bidrag om kvinnors och mäns olika roller och arbetsområden, aspekter på miljöer, privatträdgårdar, parker, stadsplanering, urbanhistoria osv, liksom omtolkningar av etablerade berättelser utifrån ett genusperspektiv. Hur har kvinnor, män (och barn) använt, format eller drivit trädgårdar för umgänge, hemliga möten, lek och arbete? Vilka möjligheter och begränsningar har funnits? Hur kan trädgårdar och användandet av trädgårdar tolkas utifrån föreställningar om genus, under- och överordning, hierarkier, maktstrukturer eller klassperspektiv, och hur har detta skildrats i media, litteratur och populärkultur?

Seminariet hålls på engelska och abstracts på engelska på högst 250 ord skickas tillsammans med kort CV till Catharina Nolin, catharina.nolin@arthistory.su.se, senast 15 april 2015.

Kommentarer inaktiverade.